Tumhållardags imorgon igen!!!

För då ska jag på jobbintervju igen!!! *iiii!!!!* Detta är ett heltidsjobb som pågår fram till nyår. Vill så GÄRNA ha jobbet - MEN!!! Vi får väl se... *iiii!!!!* - som sagt.

Tvingad delad föräldraledighet...

Är fel tycker jag - så har vi utrett det - det är upp till varje familj att bestämma hur man vill fördela dagarna anser jag.


MEN!!! Det jag inte kan förstå är att män FORTFARANDE inte anser att deras barn är värda att få ha sin pappa hemma under deras första levnadsår!? Varför skaffade dom barn - om dom ändå inte vill vara tillsammans med dom? Att skylla på ekonomin är ett svagt kort, finns inga pengar i världen som kan vara värt att INTE få tid att umgås och få vara med sitt barn. Då har man sneda värderingar i livet. Att mamman ammar de första 6 månaderna är en sak (inte alla mammor är ju "bra" mammor heller så dom ammar ju inte....) men efter det kan pappan vara hemma!
Argumentet att barnen inte är så roliga när dom är små och pappan har mer gemensamt med det när dom blir större är rent löjeväckande! Vaddå inte så roliga? Har vi mammor roligt med dom när dom är små? Nej, det handlar inte om att ha roligt - det handlar om att umgås och lära känna sitt barn! Män är egoister i många situationer, men att umgås med sitt eget kött och blod tillhör inte det tydligen...


Sedan finns det självfallet situationer - åt BÅDA hållen - där det helt enkelt inte fungerar att pappan - eller *hugaligen* mamman(?!) - inte kan vara hemma, det förstår jag också. Men grundsynen...


Idag är en skitdag för jag har inte fått sova. Hade vi haft ett rum till hade jag sovit i det och inte behövt lyssna på snarkningarna... SÅ trött på det!

Påsk nästa vecka?! -Näe....

Blev överraskad av en mamma på skolan idag att nästa vecka är det ju PÅSKVECKAN och barnen är ju lediga!!! Tala om att vara förvirrad! Hade jag noll koll på. Okej att påsk var snart, såpass med på banan var jag, men att det var nästa vecka redan?! Näe, det visste jag inte.
Nu är frågan dock - ska jag acceptera jobb nästa vecka, eller ska vi vara lediga ihop? Och OM jag skulle säga nej till jobb - hur slutar det då...? Inga pengar, men samtidigt, tid med barnen kan inte mätas i pengar - det mäts i kärlek. Och kärlek kan man inte betala med pengar... Oavsett hur mycket en del försöker.

Lite förvirrad är jag också för att på fredag ska jag på ännu en jobbintervju. Det gäller ett jobb på en servicedesk, alltså supporta PC-problem. Ett jobb jag tidigare gjort och trivdes bra med. Helt skilt från jobbet som sjuksköterska. Men samtidigt finns det någon inom mig som vill jobba som någon slags IT-sköterska. Det BEHÖVS!!! Vårdpersonalen idag kämpar som BLÅ emot allt vad teknik och IT heter. När datorer kan göra så ofantligt mycket för att underlätta deras arbete! Jag blir så trött på dom! Allt detta GNÄLL över datorer gör mig vansinnig - kanske lika bra då att sitta på andra sidan och supporta den där maskinen. Och datorn är i sjuttielva fall SKÄRMEN!!! Hårddisken är själva "burken"... *SUUUUCKAR!!!!*
Har sökt utbildning till hösten också, i just ämnet IT för sjuksköterskor. Men vart man kan få jobb vet jag inte.
I alla fall, på fredag ska jag alltså på intervju igen... Spänd som vanligt. Men med mig kommer min kära mor - så shopping efteråt! El ja - shopping o shopping, det kanske blir NÅT iaf. :)

Mini-me är sjuk, feber för femte eller sjätte dagen i rad, men han äter och dricker bra. Var hos läkaren igår men ingen öroninflammation, så han får ta sin tid. Var och hämtade dom stora på skolan förut (hemskt nog så GICK VI!!!) så han fick Ipren innan vi gick, så nu är det full rulle på honom! Hm...?


Å nu hoppas jag alla som svurit över vintern är glada, för det är en riktig ärans skit-vinter vi har nu. +3 grader, regn och slask. Känns även igen under namnet "normal svensk vinter".... Själv dukar jag under av mörkret och det trista. Älskade det som var förut - ljuset och kylan! (Okej, -17 och under tyckte jag var VÄL mycket, men -8 helt okej! :)) Ni LÄR höra mitt klagande i sommar på värmen, för den AVSKYR jag!!! Men nog längtar jag hellre till sommaren nu än detta ärans skitväder som är! Och framförallt då eftersom vi i sommar får G-R-Ä-S-M-A-T-T-A!!!! FINALLY!!! *dansar runt i yr glädjedans!!!* Kommer NJUTA av att gå runt i flera timmar och klippa våran gräsmatta... :)
Beroende på ekonomi så blir det ett jättelikt trädäck eller inte. Vi får se, prio ett är gräsmattan!!!


Hej, hopp - lingonsnopp!!!

Tvättmaskinsrace...

Är lite olika beroende på vem man är. Är det jag så betyder det 5-6 maskiner/dag under helgen, är man inte jag betyder det MAX 3 maskiner/helg... *suckar*

Lite tjyvtjock i magen...

Är inte helt 100 än efter min kraftiga magsjuka i torsdags kväll. För inte kan jag säga annat än att kräkas var 5:e - 10:e minut är kraftigt. Fy tusan vad jag mådde!
Idag mår jag lite småilla också, men det tror jag beror på sömnbrist - min kropp reagerar GÄRNA med illamående och helst kräkningar så fort den får chansen. Och med tre små barn blir det inget sova på dagen. Hade det varit tvärtom... Så hade nog jag tagit med barnen någonstans så han hade fått sova. Men... Neej... -Vad är det med dom...? Svårt att tänka själva?! Föddes vi med all denna ENORMA kunskap vi har om barn och hushåll? Finns bara ett, mycket enkelt svar, på den frågan - Nej.

Nu kommer han dock med mat och jag älskar honom för det! Det blir sallad för mig - det ska nog gå ner. :)

Inget dåligt samvete nu iaf.

Ringde ju imorse och sa nej till ett jobb och skyllde på mini-me. Det var nog bra jag gjorde det i alla fall. För nu har jag också börjat kräkas...
Ringde gubben förut när jag bara mådde illa och bad honom komma hem - känns inte heller som jag har dåligt samvete för det nu heller. Så han är på väg hem nu.
J*vla kräksjuka!!! När man väl har kräkts är det väl lite halvokej - för då mår man inte illa längre, men sedan börjar ju skiten om igen - och om igen - och om igen... :(

Tranor...

Appropå min bild högst upp - första tranan har tydligen landat här nere hos oss nu. :)

Neggoblogg...?

Ja, det känns som en liten neggoblogg det här? Men så kanske man behöver skriva av sig som mest när det också känns som värst?

Idag gjorde jag fel, men det var ett fel för att det kanske skulle kunna bli lite bättre... Igår och idag skulle jag egentligen ha först gått bredvid på ett jobb och sedan jobbat själv. Men igår natt vid halv tio-tiden hörde jag "konstiga ljud" från mini-me's rum - han kräktes... Sedan kräktes han en 7-9 ggr till på natten och sedan fick han feber igår. Så jag fick ringa och säga att jag inte kunde jobba. Maken var ensam på sitt jobb och i mitt liv är familjen viktigast, så det var inga problem att jag skulle vara hemma.
Imorgon skulle jag jobba kväll - men idag kände jag att jag orkar inte. Jag orkar inte sätta på mig masken och vara den glada människan. Även om jag VET att ingenting blir bättre för att jag går hemma så valde jag den enkla vägen idag. Så jag ringde och sa att mini-me fortfarande är sjuk. Och jo, visst är han sjuk fortfarande, men han har ju en pappa som är föräldraledig på fredagar... Men idag valde jag alltså den enkla vägen.


Men NÅT positivt har jag ju i alla fall! Våra underbara barn!!! Stora killen vann ju kompistävligen i sin klass. *känner mig stolt som en tupp* Men, lite kritik har jag mot en sån tävling för det blir för mycket prestationsångest för honom.
Det var dock LÄNGESEN jag kände att man ville ha barnvakt för att få vila lite från barnen, känner inte alls av något sådant behov i dagsläget. Vill inte alls lämna bort dom! Och det känns enbart positivt att känna så. Älskar dom av hela mitt hjärta! Plus deras pappa då som på nåt underligt vis orkar med mig och mina idéer och hur jag mår...

Strax blir det lunch med lillen här hemma. Har tänkt försöka köra skivstång ikväll - då vill det till att äta ordentligt idag! Köttbullar och makaroner går lite fetbort... Hm...


Glaset är tomt.

Idag blev visst en skitdag... :(

Inget speciellt som hänt, men skit känns det.

Eller ja - igår träffade jag en gammal s.k "kompis" som ljugit sig blå om mig! Detta ledde till att jag inget jobb fick på det stället. Får man ingen chans att visa vad man kan utan någon ljuger om en, så är det inte så jekla lätt! Den jag gick bredvid igår vet dock vad jag går för och jag hoppas hon inte kommer tro på min gamla "kompis" ljugande om hon nu sätter igång. SÅÅÅ besviken på henne. Vad har hon för anledning att ljuga om mig, vi har ingen kontakt alls längre. Förbannade människor som ska sätta käppar i hjulet för en. Eller är det vanlig ren och skär avundsjuka...? Jag har tre barn med samma pappa, lever ihop med deras pappa och har ett (idag) bra förhållande - hon är skild sedan många år tillbaka och lever veckovis, varannan vecka med barn, varannan "glatt singelliv" - som hon uttryckte det... Undrar jag hur glatt det livet är?


Nu är jag trött på detta.

GÖR OM - GÖR RÄTT!!!

Okej - jag är inget större fan, eller ens i närheten av fan, men nån j*vla måtta får det vara på språket!!!



Två synpunkter:
-Bindestreck saknas! Alltså står det Allia nsen...
-Dessutom så avstavar man INTE så att andra raden BÖRJAR med "ns"!!!


-BAKLÄXA!!!


Det mest skrämmande är att ett partis ledare som profilerat sig för skolfrågor står precis intill loggan och ser GLAD ut?!?!

Imorgon ska jag jobba själv.

Eller ja, själv och själv - jag ska jobba "på riktigt" och inte gå bredvid som jag gjort hittils. Och det har nog varit bra och nyttigt den tiden jag gått bredvid nu, det börjar släppa så smått. Någon gång MÅSTE jag ju släppa helt och hållet dessutom. Att göra det en dag när det finns tre andra syrror till hands är ju jättebra! Borde ju hela tiden finnas någon att fråga om jag behöver och jag KAN ju SÅ mycket - egentligen - det är bara det att jag måste våga plocka fram det också.

På den negativa sidan så hör det att jag är vrålförkyld och mår inte alls bra. Hade ju problem tidigare i veckan vilka pass jag skulle gå på - blev ju inte ett enda... *trist* Så det blir till att stoppa i lite Alvedon imorgon och gå och jobba. Sprita och tvätta händerna konstant så jag inte för någon smitta vidare också. Är så infernaliskt TRÖTT nu bara! Ska ju ändå dock bara jobba en dag imorgon, sedan har jag hela helgen ledigt. Nästa vecka jobbar jag mån, ons, tors dagturer, fre kvällstur. -DEN kvällsturen ska bli spännande - helt själv på korttiden... Men, men, det ska vi väl fixa det också! Som jag sa - NÅN gång måste man ju släppas själv också.

Läser litegrann på en gammal site jag var inne på förut, lade ner den eftersom en person där inte kunde släppa taget om mig. Det var något hos mig den personen fann väldigt intressant och den skulle hela tiden hugga på mig. Riktigt tragiskt fall. En (troligen) underviktig kvinna med ett överviktigt barn som verkligen gav psykopat ett ansikte. Bland annat ljuger denna kvinna utan att blinka, blir aggressiv och otäck för minsta lilla, lever genom andra, saknar ånger och skuldkänslor - ja, the list goes on. Det var inte detta jag ville komma till utan att jag idag läste om en person som påpekat detta med stavning på nätet. Och jag håller med!!! Folk slarvar nåt ENORMT med stavningen på nätet! Det är särskrivningar och felstavningar som gör att man går i taket! Att till exempel skriva ett helt inlägg UTAN EN ENDA PUNKT?! Varför då?! Det är inte dyslexi eller svårigheter att stava det handlar om - utan ren och skär lathet och brist på respekt för läsaren!

Nu är jag sugen på kaffe!!! *skickar tankar på att maken ska sätta på kaffe....*



Glaset är lite nervöst men samtidigt lugnt. *mysko...*

Solen lyser, vinden är svag...

Det luktar vår... Ja, för nu börjar till och med JAG tycka att det räcker med snö! -Trodde ni aldrig skulle hända va? Jag har verkligen ÄLSKAT denna vinter vi haft, för det har varit VINTER! Inte det där mörka slasket vi har haft, men nu vill jag ha vår! Eller rättare sagt, kring 10 grader i alla fall. Dessa evinnerliga riktigt LÅGA temperaturerna vi har nu känns riktigt trista. Det blir så mycket kläder att ta på barnen jämt. Tänk på sommaren - ett par tofflor och OFF WE GO! *längtar!* :)

Idag ska jag jobba kväll, ska gå bredvid idag igen. Se om det känns bättre efter ikväll - det senaste har jag varit så förvirrad i mitt huvud och haft så dåligt självförtroende så det kan bara gå uppåt. Hm, vi får väl se. I vilket fall som helst så har jag ju nu ett jobb där jag kan jobba vissa dagar. MEN vad svårt det är att gå från arbetslös till arbetande! Jag vill bara gå hemma och dra. Minns hur jag tjôtade om att få börja jobba förut, MEN vad bra jag hade det märker jag nu. 50% vore alldeles lagom för mig att jobba känner jag. -Latmask? Ja, det kan jag nog skriva under på. Samtidigt som barnen tycker det är så jättebra att jag hämtar dom direkt efter skolan. Fritids är bra, men bara lite då och då är deras uppfattning. :)

Foten gör fortfarande ont. Idag ska jag få mitt recept på Voltaren 50mg tabletter så jag kan få lite hjälp för den. När jag ringde VåC så ville dom inte alls hjälpa mig utan jag fick i princip bli otrevlig för att få den hjälp jag ville ha. TYVÄRR har jag ju numera en psyk-journal pga mina depressioner och jag vet så väl vilken attityd man har mot oss på VåC. Allt vi säger och gör är bara inbillning. Så deras syn på min onda fot är väl just - inbillning. Jag har inte ont egentligen... *suckar*
Imorgon har jag dansjympa igen och beroende på hur den går så får vi se om jag kan fortsätta leda dans i vår eller ej. Gör det mer ont efter dansen så måste jag nog lägga dansen på is resten av terminen - TYVÄRR!!! Kan ju inte riskera foten bara för att få leda dansen.


Förresten så älskar jag mina underbara, irriterande små illbattingar här hemma! Sa just det till maken för några dagar sedan att jag inte ALLS känt något behov av att lämna bort dom, eller ja, ha barnvakt nån dag för att få vila upp sig. Utan det har funkar jättebra! Visst vill man strypa dom lite då och då, nåt annat hade ju varit väldigt konstigt. Men överlag har det funkat så bra att jag är nöjd med det vi har nu. Senast igår ville jag strypa den store lite, och imorse den lille. *s* Mellis är inte så ofta jag vill strypa faktiskt... Oftast är den mini-me, sedan den store, sist mellis. Men dom är ju också tre helt olika personligheter. Mini-me ska testa ALLT och visa sin egna vilja JÄMT, stora killen har ett enormt rättspatos och extrema krav på sig själv som slår bakut ibland, mellis är en ganska okomplicerad och naturlig person som dock är ganska beroende av andra, speciellt storebror. Så att gå på kalas själv är inte att tänka på för mellis. Vilket medför att alla kalas han blir bjuden på får vi tacka nej till. Min största rädsla är att han blir utanför... Varför skaffade man barn eller? Bara en källa till oro... :(

Å andra sidan är barn också en källa till enorm glädje! Och den glädjen överskuggar dom andra bitarna just nu - kanske därför vi ingen barnvakt behöver? :)


Glaset är ganska hungrigt just nu... -Lunch...?

Det byggs ett litet berg...

Av tvätt och städning när jag inte mår bra. Det finns ingen som tar tag i sådant om inte jag gör det och när jag mår dåligt orkar jag inte. Tycker faktiskt också att kanske "någon annan" kunde se hur det ser ut. -Krasandet under fötterna när man går KAN vara en hint? -Dom små gråa bollarna, även kallade dammråttor, kan även de vara en hint. -De allt mer sinande lagret kläder i barnens garderober, eller det växande berget av tvätt man måste KLIVA ÖVER för att ta sig till ytterdörren, kan det vara en hint? -Nej... Inte då, man går i krasandet, vadar i det gråa, kliver över berget och blundar samtidigt.
Så lagom att man börjar ta sig uppåt så får man ta tag i allt det och sakta men säkert få börja sin klättring neråt igen. *suckar*

Fick en nyhet i helgen som gjorde att en GIGANTISK sten föll från mitt hjärta! Jag blev så ofantligt glad så jag visste inga gränser! Vi KOMMER att kunna fixa våran tomt till i sommar! Det kommer att ordna sig med pengar! Inte mer än gräsmatta överallt, ingen altan, trädäck, plattläggning osv - men GRÄSMATTA!!! Vi tycker det båda två att vi skiter i det andra så länge, det GÖR INGET om det får vänta, så länge vi har en gräsmatta. Det gör så ONT i mig när vi har en tomt på 1700kvm och barnen får leka på.... asfalten... Men i sommar blir det annorlunda! Då blir det till att sparka boll på gräsmattan, fylla poolen med vatten (vanlig sån man köper på typ Jysk och liknande alltså - barnpool) kanske köpa nån liten sandlåda? Åh, så härligt det ska bli!!! Måste ringa och prata med dom som fixat det i våran trädgård som ÄR fixad just nu. Så får dom ta det så fort snön försvinner, eller hur deras schema ser ut...

Å inte får jag nån reda på min träning i veckan heller. -Dagens i-landsproblem kanske? Hade tänkt träna idag - MEN, då ska jag jobba kväll imorgon tisdag, onsdag har jag danspasset, torsdag är det skivstång kondition, fredag har jag fredagspasset, lördag vill jag till gymmet, söndag har jag mitt egna jympapass... Det blir krångligt... Så jag skippade träningen idag i alla fall - maken har ont i huvudet också och ville nog ha lite hjälp. Det räcker resten av veckan i och för sig. *ler*


Glaset känns lite yin/yang...

f*n, F*n, F*N, F***N!!!

Så arg, irriterad, ledsen och förtvivlad just nu! J*vl*, f*rb*nn*d* h*lv*t*s SKITLIV!!! NÄR är det min tur?! -Aldrig säger du? Nej, jag trodde väl just det!



Igår såg jag en pappa(?) leka med sitt barns liv. Han satt i bilen, mitt i centrala Skara - okej att inte Skara är stort, men trafik och bilar finns det gott om i alla fall. Han satt i sin bil och framförde den med sin lilla son i knät. -Okunskap eller bara ren och skär förnekelse - det händer inte mig...? J*vla idiot!


Och hur F*N kan man fortsätta röka när man ser en KOL-patient kämpa för vartenda andetag...?

Har jobbat natt i två nätter nu...

Och ska jobba en tredje nu strax - ska iväg om en 40 minuter ungefär.
Att ha en depression liggandes på lur konstant plus nattjobb där man inte får sova ordentligt - det är ingen bra kombination kan jag meddela . Igår när jag hämtade barnen från fritids och dagis fick jag trycka undan panikångesten som jag kände i bröstet. Nu känner jag att det bränner i ögonen... :(

Dock kan jag nog få mer tid på det andra stället jag jobbat på - där jag jobbat dag- och kvällsturer. Där kan jag också få arbeta på andra ställen som ytterligare ökar på hur många turer jag kan få jobba.

Det är väl själva F*N också vad livet ska vara krångligt!!! Lite krångel kan man väl leva med, men detta är FÖR mycket!


*svär över glaset...*