Kan det verkligen vara sant...?

Var på en arbetsintervju igår och hon jag pratade med tyckte att jag verkade väldigt positiv och hade rätt inställning osv. Hon skulle bara ringa två referenser så skulle jag få börja introduktion redan v.8. Sedan var det timvick som gällde, så jag vet inte om man kan få typ 50% och sedan blir det extra eller nåt, vi får väl se, men jobb är det iaf! Och helt otroligt - det är som SYRRA!!! Inte riktigt vad jag vill pyssla med kanske, men va sjutton? Man kanske trivs jättebra där?! Och gör man inte det, så får man väl flytta vidare så småningom. Just nu vill jag ha en LÖN och ett JOBB så vi kan bli klara med våran stackars tomt nån gång och jag vill INTE gå hemma längre!!!

Har lite svårt att få tag på en av mina referenser, men den referens hon skulle lägga störst vikt vid jobbar redan i kommunen. Min gamla handledare som ville ha mig som sin vikarie - så jag kan inte föreställa mig att hon skulle säga nåt dåligt. :)
I nästa vecka skulle hon höra av sig hur det gick. Så jag ÄR glad just nu, för det det hänger på är så smått och så otroligt att det skulle gå fel att det finns inte på kartan just nu.

När jag gick därifrån igår så kände jag att jag andades på ett helt annat sätt än jag gjort de senaste månaderna - mycket lugnare... En helt otrolig känsla... Få andas och vara lugn, inte behöva stressa... Detta är en erfarenhet jag kommer bära med mig hela livet!


Glaset är stilla.